Undervisning

Här nedan hittar du några tips på hur undervisningen kan se ut kring arbetet med närområdesstudier.

Introduktion

Arbetet med närområdesstudier kan startas genom en introduktion där läraren tar med eleverna på en "stadsvandring" i samhället. Här får eleverna bekanta sig med närområdet. Läraren kan visa och berätta lite om de viktigaste platserna och byggnaderna i närområdet, som senare kan utvecklas i olika arbeten i klassrummet. Innan läraren tar med eleverna på promenad i samhället är det viktigt att läraren informerar och ger eleverna tydliga instruktioner om trafikregler och ordningsregler för att undvika trafikfarliga situationer. När man talar om trafikregler kan man till exempel ta hjälp av polisen. Det är även bra om läraren har gått sträckan tidigare så han/hon vet ur långt det är och hur lång tid det tar att gå. Det finns även en bra hemsida, trafikkalendern, där du som lärare kan få bra tips på hur man kan arbeta med trafik i skolan.
Elever kan ofta tröttna när de går längre sträckor, därför kan det vara bra att stanna på vägen och göra olika övningar. Det finns många övningar som kan användas under en promenad. Här är ett exempel på en övning som jag fick lära mig under en föreläsning med [1]Douglas Flobrandt. Han visade oss en samarbetsövning som stärker gruppen och som får alla att känna sig inkluderade. Vi ställde oss i en ring och tog varandras händer och sedan fick vi varsin siffra, en etta eller en tvåa. Vi stod då i en ring med siffrorna ett, två, ett, två... också vidare. Sedan blev ettorna tillsagda att luta sig framåt och tvåorna fick luta sig bakåt, här gällde att kunna lita på sina kamrater att de håller ett fast grepp i händerna så att ingen ramlar. Denna typ av övning går även att göra i mindre grupper eller två och två för att öva innan den utförs i hela klassen.
Något annat som är viktigt under en "stadsvandring" är att läraren inte talar för länge om varje plats/byggnad för då finns det en risk att eleverna tröttnar och slutar lyssna. Därför är det bra om läraren håller sig till korta beskrivningar för att bibehålla elevernas intresse. 
Sanderoth, Werner och Båth (2009, s.21) redogör för att studier i närområdet hjälper eleverna att utveckla sina kunskaper kring orten som sedan hjälper dem att utveckla kunskaper kring resten av världen.
Sanderoth, Werner och Båth (2009, s.28) skriver även att eleverna behöver känna till sitt eget närområde och sin egen identitet innan de kan försöka sig på att förstå andras kulturella identitet.
Sanderoth, Werner och Båth (2009, ss.237-241) klargör även att närområdesstudier har länge hjälpt eleven att stärka sin förmåga att förstå olika miljöer, förstå andras och egna självbilder och förstå miljöers olikheter och likheter. Närområdesstudier hjälper eleven att skapa en känsla av sammanhang där eleven kan känna tillhörighet och trygghet. När eleven skapar förståelse för sitt närområde och sin omgivning blir eleven trygg i sin identitet.
Koppling till det centrala innehållet i Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr11, ss.173-174) utifrån denna introduktion:
* Minnen berättade av människor som lever nu.
* Normer och regler i elevens livsmiljö, till exempel i skolan och i sportsammanhang. 
* Trafikregler och hur man beter sig i trafiken på ett säkert sätt.
* Yrken och verksamheter i närområdet.
* Hemortens historia. Vad närområdets platser, byggnader och vardagliga föremål kan berätta om barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor under olika perioder.
* Tidslinjer och tidsbegreppen dåtid, nutid och framtid.
Detta är några förmågor som eleverna kan utveckla kunskap kring genom denna undervisning.

[1] Att vara ledare utomhus - att leda barn på upptäcktsfärd, Högskolan i Borås 10 september 2015 
Foto: Örebro
 

Mentala kartor

Vid ett annat tillfälle kan eleverna få öva på att utveckla sina mentala kartor. Under en föreläsning med [1]Kerstin Kolback fick jag lära mig hur en sådan undervisning kan gå till, som jag nu tänker dela med mig av.
- Undervisningen börjar med att eleverna får 10 minuter på sig att måla sin väg till skolan på ett stort papper som de först ritar en ram runt som är ca. 5 cm bred.
- När tiden är ute får eleverna två och två berätta om sin målning och sin resa. De börjar med att titta på varandras mentala kartor och reflekterar över: tydlighet, skala/storleksrelationer och detaljrikedom.
- Sedan får eleverna blunda i 1 minut och fundera på vilka känslor de kände på vägen till skolan. De får skriva ner orden i ramens vänstra hörn och sedan läsa varandras ord och lägga till på sina egna om de tycker att de har missat något ord.
- Efter det får eleverna 5 minuter på sig att skriva en dikt med dessa ord, i kanten av ramen.
- Därefter får de i smågrupper läsa upp sina dikter för varandra.

När själva uppgiften är klar kan läraren leda diskussioner kring ämnet och ställa frågor som:

Hur skulle man kunna räkna ut avståndet från hemmet till skolan?
Fanns det något på vägen till skolan som kan vara farligt?
Fanns det något på vägen till skolan som kan göra en extra glad?
Var är mitt hem i förhållande till skolan? (väderstreck)
Vilken plats på skolan är speciell för dig?
Koppling till det centrala innehållet i Lgr11 (2011, s.161) utifrån denna undervisning:
* Rumsuppfattning med hjälp av mentala kartor och fysiska kartor över till exempel närområdet och skolvägar. Storleksrelationer och väderstreck samt rumsliga begrepp, till exempel plats, läge och gräns.
Detta är några av de förmågor som eleverna får möjlighet att utveckla under denna lektion. Här får vi även in ämnet svenska, där eleverna får öva på att skriva dikter, och matematik där de får öva på att beräkna avstånd.

[1] Arbete med barns upplevelse av sin skolväg, Högskolan i Borås 9 september 2015
Foto: Hikki
 

Intervjuer

En bra metod för att hitta information om sådant som inte ligger allt för långt bak i tiden är att använda sig av att intervjua folk som lever nu. Eleverna kan till exempel intervjua föräldrar, far - och morföräldrar och grannar för att finna information. Här kan eleverna bland annat ta reda på hur de hade det när de gick i skolan, vad de åt, vad de lekte för lekar, vad de gjorde på fritiden, hur samhället såg ut också vidare. Genom denna metod får eleverna vara delaktiga i undervisningen och de får lära sig mer om närområdet där de bor. Denna metod kan användas i olika riktningar där eleverna kan rikta in sig på historia och hur det var förr eller nutid hur det är i samhället nu.
Denna metod kan även medföra vissa konsekvenser som till exempel att de som inte kommer från området kan känna sig utanför. Det kan vara svårare för dem att hitta information om närområdet eftersom de inte är från området. Därför kan det vara bra om eleverna får arbeta tillsammans i grupp så att alla elever har samma förutsättningar. Det är viktigt att läraren får alla elever att känna sig delaktiga.
På en föreläsning på högskolan visade [1]Tobias Ruthenberg många intressanta och smarta lösningar som lärare kan använda när de arbetar med närområdesstudier. I många klasser har eleverna tillgång till varsin mobil eller Ipad som de kan ha användning av i många olika sammanhang. Eleverna kan till exempel använda denna när de ska intervju olika människor för att filma eller spela in ljud.  När lärarna låter eleverna använda sig av digitala verktyg i undervisningen ökar deras intresse till att lära. Lärarna behöver våga använda sig av digitala verktyg och även följa med i den digitala världens snabba utveckling för att utveckla eleverna till samhällsmedvetna medborgare där digitala verktyg har en stor betydelse, inte minst för framtiden.
Enligt Sanderoth, Werner och Båth (2009, ss.45-46) kan den moderna tekniken ge oss möjligheter till att uppleva nya erfarenheter genom att vi idag kan vara uppkopplade via internet till människor över hela världen. De digitala verktygen ger oss möjligheter till att skaffa kontakter, samarbeta och byta information med människor från andra länder. Eleverna i skolan kan till exempel intervjua elever från skolor i andra länder genom att använda sig av digitala verktyg och internet. Detta öppnar en värld full av möjligheter.
Koppling till det centrala innehållet i Lgr11 (2011, ss.173-174) utifrån denna metod:
* Minnen berättade av människor som lever nu.
* Förutsättningar i natur och miljö för befolkning och bebyggelse, till exempel mark, vatten och klimat.
* Hemortens historia. Vad närområdets platser, byggnader och vardagliga föremål kan berätta om barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor under olika perioder.
* Kristendomens roll i skolan och på hemorten förr i tiden.
* Religioner och platser för religionsutövning i närområdet. Centrala samhällsfunktioner, till exempel sjukvård, räddningstjänst och skola.
* Yrken och verksamheter i närområdet.
* Miljöfrågor utifrån elevens vardag, till exempel frågor om trafik, energi och matvaror.
* Metoder för att söka information från olika källor: intervjuer, observationer och mätningar. Hur man kan värdera och bearbeta källor och information.
Dessa är några förmågor som eleverna kan utveckla utifrån denna metod. Här kan kopplingen till det centrala innehållet variera lite beroende på vilka frågor som ställs vid intervjuerna och vilka svar eleverna får. Det beror helt enkelt på vad läraren och eleverna vill få ut av intervjuerna och vilket ämne de riktar in sig på.

[1] Att undersöka verkligheten, Högskolan i Borås 2 september 2015
Foto: Barnens bibliotek
 

Studiebesök

Studiebesök kan bidra till att eleverna kan få en klarare bild av hur det till exempel ser ut på en industri, vad de gör eller hur de arbetar. Detta studiebesök skulle till exempel kunna göras på ortens industri Valeryd. Här kan eleverna få en klarare bild över hur de tillverkar reservdelar till släpvagnar och gasfjädrar. De kan även utveckla kunskaper om hur de arbetar med kunder, med transporter också vidare. För att sedan befästa de nya kunskaperna från industrin kan eleverna tillsammans i helklass eller i mindre grupper sammanfatta dagens studiebesök och vad de har lärt sig.
Koppling till det centrala innehållet i Lgr11 (2011, ss.173-174) utifrån studiebesöket:
* Yrken och verksamheter i närområdet.
* Metoder att söka information från olika källor: intervjuer, observationer och mätningar. Hur man kan värdera och bearbeta källor och information.
Foto: Rydbäcks
 

Besök på skolmuseet

I Larv finns ett skolmuseum som bland annat är till för att skolklasser ska kunna besöka det. På skolmuseet kan eleverna utveckla sina kunskaper om hur det var att gå i skolan förr i tiden. Där får de bland annat testa på undervisningens gamla ordningsregler, läsa gamla böcker, och skriva med griffel. På museet kan eleverna få en mer verklig bild av hur det var att gå i skolan för många år sedan. Eleverna kan sedan få jämföra med hur skolan ser ut idag och även diskutera kring hur de tror att skolan kommer se ut i framtiden.
Sanderoth, Werner och Båth (2009, ss.157-158) berättar att när eleverna får reflektera över en plats i dåtid, nutid och framtid utvecklas ett intresse hos eleverna för uppgiften. Ett hembygdsmuseum är en perfekt plats för att söka information på från hur det var förr. När eleverna får undersöka på detta vis blir händelser som har skett tidigare på platsen mer konkret för dem.
Koppling till det centrala innehållet i Lgr11 (2011, ss.200-201) utifrån studiebesök på skolmuseum:
* Skildringar av livet förr och nu i barnlitteratur, sånger och filmer, till exempel skildringar av familjeliv och skola. Minnen berättade av människor som lever nu.
* Normer och regler i elevens livsmiljö, till exempel i skolan och i sportsammanhang.
* Kristendomens roll i skolan och på hemorten förr i tiden.
* Metoder att söka information från olika källor: intervjuer, observationer och mätningar. Hur man kan värdera och bearbeta källor och information.
* Tidslinjer och tidsbegreppen dåtid, nutid och framtid.
Foto: Nathalie Tvilde
 

Jämföra dåtidens berättelser med nutidens berättelser

På bloggen finns berättelser om hur olika högtider och liknade har gått till för många år sedan. Här skulle eleverna kunna utgå från dessa berättelser men även leta fler berättelser om olika högtider och liknade. De kan då återigen använda sig av intervjumetoden för att till exempel höra hur deras mor- och farföräldrar firade olika högtider. De kan även intervjua föräldrar och sedan kan de jämföra berättelserna från olika tider med hur det ser ut idag. Här får eleverna kunskap om hur människor har firat olika högtider från olika tider tillbaka. De kan även få fundera på hur de olika högtiderna kommer se ut i framtiden.
Detta kan även vara mycket intressant om det finns elever med andra kulturer i klassen. Här kan eleverna även lära sig hur man firar högtider i olika kulturer, olika religioner och hur olika traditioner ser ut.
Sanderoth, Werner och Båth (2009, ss.73-74) hävdar att vår identitet är kopplad till den berättelse som vi formar om oss själva. Genom att eleverna i denna uppgift intervjuar föräldrar och andra människor får de en klarare bild av vilka de människorna är när de berättar om sina erfarenheter. Eleverna utvecklar även sin egen identitet när de diskuterar kring de olika berättelserna, kring sina egna erfarenheter och kring framtiden.
Koppling till Lgr11 (2011, ss.173-174) utifrån jämförelser av berättelser från dåtid och nutid:
* Skildringar av livet förr och nu i barnlitteratur, sånger och filmer, till exempel skildringar av familjeliv och skola. Minnen berättade av människor som lever nu.
* Hemortens historia. Vad närområdets platser, byggnader och vardagliga föremål kan berätta om barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor under olika perioder.
* Religioner och platser för religionsutövning i närområdet.
* Några högtider, symboler och berättelser inom kristendomen, islam, judendom.
* Metoder för att söka information från olika källor: intervjuer, observationer och mätningar. Hur man kan värdera och bearbeta källor och information.
* Tidslinjer och tidsbegreppen dåtid, nutid och framtid.
Foto: Sandra Torn
 

Geocaching

Sanderoth, Werner och Båth (2009, ss.153-157) skriver om geocaching i sin bok som ett spännande sätt att uppleva olika platser utomhus. Geocaching innebär att du letar efter en liten "skatt" som ofta är en låda. Denna "skatt" har någon människa placerat ut på ett valfritt område och registrerat GPS-koordinaterna där "skatten" är gömd. Sedan kan vem som helst leta reda på denna "skatt" genom att registrera sig på geocachings hemsida eller i appen. Man får då leta sig fram med hjälp av en karta och GPS i mobilen eller Ipad. I själva "skatten" finns det oftast en penna och en loggbok där man kan skriva in sitt namn och datum. Det kan även finnas andra saker i som till exempel mynt, en liten leksak eller glaskulor. Hittar detta får man gärna ta med sig det och föra vidare till en annan "skatt", men då måste man ha med sig något att byta med så att det finns något kvar i "skatten".
Foto: Geocaching
 
Detta kan vi även använda i skolan. I skolan kan man använda geocaching så att eleverna gömmer egna "skatter" som dem registrerar med GPS-koordinatorer på geocachings hemsida. Sedan kan eleverna bjuda in en annan klass på skolan eller en annan klass från en annan skola att leta efter "skatterna". Sedan kan klasserna bjuda in varandra och på så vis får eleverna en möjlighet till att ta del av andra skolors närområde.
Jag tänker mig även att detta kan göras i mindre grupper i klassen där varje grupp får gömma ett antal "skatter" och sedan får grupperna leta efter varandras "skatter". Här får eleverna öva på att läsa kartor och de utvecklar även sina kunskaper kring hjälpmedel som digitala verktyg, till exempel mobil, data eller Ipad. De får även öva på att samarbeta och hjälpas åt för att hitta och gömma "skatter".
Innan eleverna arbetar med geocaching kan de behöva lite förkunskaper kring kartor. Därför kan det vara bra om läraren arbetar med och diskuterar kring kartor i klassrummet innan de får göra denna övning. Eleverna behöver även en del kunskaper inom digitala verktyg och hur det fungerar med registrering och att registrera gömda "skatter" genom geocaching.
Denna övning självklart att göra utan att använda sig av geocachings hemsida. Eleverna kan även använda riktiga kartor över området där "skatterna" ska gömmas. Det är viktigt att det är en tydlig karta så att eleverna inte blir förvirrade. Då kan de sätta ett kryss på kartan där de har gömt "skatten" sedan kan grupperna byta karta när det har gömt alla sina "skatter".
Foto: Partytajm
Denna övning passar bra lite var som helst i Larv men om man inte vill röra sig i samhället där det kan förekomma risker i trafiken så är området kring Hedens Borg en bra plats. Om eleverna ska få röra sig mer fritt i det centrala samhället är det bra om varje grupp har en pedagog som följer med dem och hjälper dem i trafiken och sökandet. Gå även igenom trafikregler och hur man beter sig i trafiken innan.
Det kan även vara bra att tillsammans i klassen bestämma vissa regler för hur "skatterna" får gömmas och var de får gömmas innan övningen.
Koppling till Lgr11 (2011, ss.160-161) utifrån denna kartövning:
* Trafikregler och hur man beter sig i trafiken på ett säkert sätt.
* Rumsuppfattning med hjälp av mentala kartor och fysiska kartor över till exempel närområdet och skolvägar. Storleksrelationer och väderstreck samt rumsliga begrepp, till exempel plats, läge och gräns.

 
Här är en kort film på hur geocaching kan gå till.
Film av Nathalie Tvilde

Naturen

Gå eller åk till det närmaste säkra vattendraget där eleverna kan få göra olika samarbetsövningar för att stärka sammanhållningen i klassen. Här får eleverna möjlighet till att lokalisera var vattendrag
finns i närområdet. Här är ett bra tillfälle att tala om allemansrätten och hur man beter sig i naturen. När ni kommer tillbaka till klassrummet kan eleverna få öva på att göra mentala kartor över vägen ni gick eller åkte till vattendraget. Mentala kartor är bra att öva på flera gånger.
Sanderoth, Werner och Båth (2009, s.128) framhäver att vi människor har förmågan att orientera oss i olika sammanhang. Vi orienterar hela tiden hur vi tar oss till olika platser som till exempel till skolan, toaletten, hemmet och vännerna. Vi har även förmågan att orientera oss när vi kommer till en främmande stad med hjälp av en karta. När vi tränar på att orientera oss på olika ställen utvecklas vår rumsliga kompetens. Med hjälp av våra mentala kartor, som är en inre bild av hur verkligheten ser ut, kan vi ta oss till olika platser och även beskriva för andra hur en väg till ett visst ställe ser ut. För att lära känna sitt närområde är det därför bra att träna på mentala kartor på många olika vis som till exempel att rita sin väg till skolan eller att berätta för en vän hur vägen till skolmatsalen ser ut.
 Lgr11:
* Visa respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv.
* Lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra.
* Rumsuppfattning med hjälp av mentala kartor över till exempel närområdet eller skolvägar.
 
Foto: Nathalie Tvilde
 

Sevärdheter i närområdet

På olika ställen i Larv kan man hitta historiska platser med olika sevärdheter. Dessa platser kan lärare ta nytta av i sin undervisning. Läraren kan välja ut några platser som eleverna först kan börja diskutera om i klassrummet. De kan titta på gamla foton från platsen om det finns att tillgå och diskutera kring händelserna på platsen från förr i tiden.
Nästa lektion kan läraren ta med eleverna till de utvalda platserna för att eleverna ska få en klarare bild av platsen. Här får eleverna se hur det ser ut idag och jämföra med hur det såg ut tidigare. Eleverna kan även få spekulera kring hur de tror att det kommer se ut på platsen i framtiden och kring vad som kommer ske på platsen i framtiden. När de kommer tillbaka till klassrummet kan de få rita bilder på hur de tror att det kommer se ut i framtiden. Dessa bilder kan eleverna sedan göra en utställning med så att föräldrar, andra elever och andra lärare får se vad de ha arbetat med.
Sanderoth, Werner och Båth (2009, ss.105-108) skriver om jämförelser mellan olika geografiska rum i närområdet. De menar att det är bra om eleverna får jämföra olika platser med varandra, vad de har för likheter, olikheter, behov och liknande. Här får eleverna möjlighet till att utveckla förståelse för olika begrepp som till exempel förändringar, tillväxt, värderingar, utveckling och samband.
Koppling till Lgr11 (2011, ss.173-174) utifrån denna undervisningsmetod:
* Hemortens historia. Vad områdets platser, byggnader och vardagliga föremål kan berätta om barns, kvinnor och mäns levnadsvillkor under olika perioder.
* Religioner och platser för religionsutövning i närområdet.
* Tidslinjer och tidsbegreppen dåtid, nutid och framtid.
 
Foto: Nathalie Tvilde
 

Religion

När ni arbetar med religion är det bra att ta till vara på de församlingar som finns i närområdet. Här kan läraren ta med eleverna på studiebesök till de olika församlingarna så att eleverna får en tydlig bild av de olika församlingarna. Det är bra att bjuda in en pastor eller en präst till besöken så att han/hon kan berätta om kyrkan, vad den används till och vad de olika församlingarna gör.
Här kan eleverna även få leta efter information kring kyrkan och församlingarna från förr i tiden för att jämföra det med hur det ser ut och fungerar idag. De kan också jämföra begravningsplatser från förr och hur det ser ut idag och diskutera kring hur de tror att det kommer se ut i framtiden. De kan även jämföra de olika församlingarna med varandra och analysera likheter och olikheter.
Sanderoth, Werner och Båth (2009, ss.159-160) förklarar att studiebesök är bra för eleverna för att de då är närvarande med all sina sinnen. När vi kliver in i en annan miljö försöker vi att bli närvarande i en annan värld. Under ett studiebesök i till exempel en kyrka får du för en kort stund gästa en annan verklighet.
Koppling till Lgr11 (2011, ss.187-188) utifrån religionskunskap: 
* Hemortens historia. Vad områdets platser, byggnader och vardagliga föremål kan berätta om barns, kvinnor och mäns levnadsvillkor under olika perioder.
* Religioner och platser för religionsutövning i närområdet.
* Kristendomens roll i skolan och på hemorten förr i tiden.
* Några berättelser ur Bibeln och deras innebörd samt några av de vanligaste psalmerna.
* Tidslinjer och tidsbegreppen dåtid, nutid och framtid.
Foto: Nathalie Tvilde
 
Prenumerera på: Inlägg (Atom)